Se åska och blixtar i realtid!

Vill du veta var det åskar? Åskradar.se visar var det åskar just nu på 3 olika kartor.
Den första kartan kommer från Strikestar EU och är en sammanställning av ett 10 tal åskmottagare runt Östersjön, bl.a. åskradar.se egna åskmottagare. De två andra kartorna är bilder direkt från åskradar.se egna åskmottagare, en i norra och en i södra Stockholm.
Mer information om åska och kartorna hittar du under kartorna.

Strikestar - sammanställning från flera mottagare

Laddar...

Strikestar

Åskradar i Norra Stockholm

Laddar...

Norra Stockholm

Åskradar i Södra Stockholm

Laddar...

Södra Stockholm

Beskrivning av symboler

Nya åsknedslag markeras med turkosa symboler ( + - x ). Efter 1 minut blir nedslagsplatsen en gul prick, som ligger kvar på kartan i 2 timmar och under dessa 2 timmar långsamt övergår till röd färg. På detta sätt kan man följa hur åskan förflyttat sig med tiden.

Det finns i huvudsak två slags blixtar, negativa (vanligast) och positiva blixtar. De negativa blixtarna (markeras som -CG eller bara - på kartan) utgår från molnets nedre, negativa del. Vid nedslag förs då negativ laddning från molnet ner till marken. Positiva nedslag (markeras som +CG eller bara + på kartan) utgår oftast från de högre belägna, isade delarna av molnet. Vid nedslag förs negativ laddning från marken mot molnet. Positiva blixtar är starkare då det större avståndet mellan moln och mark kräver större spänningsskillnad för att ge en urladdning. Dessutom förekommer blixtar inom molnen (markeras som -IC / +IC eller bara x på kartan).

Utrustning

Åskradar.se använder sig av utrustning från Boltek för att detektera åskan. 2 mottagare finns utplacerade i norra respektive södra Stockholm för att tillsammans ge bästa möjliga sammanställning av åskläget i mellansverige.

Varning

Observera att markeringarna på kartorna endast är ungefärliga och ju längre ifrån kartans mitt, är dessto större är felmarginalen. Åskkartorna skall endast användas i informationssyfte och ej för att skydda liv och egendom.

Tips

Om du gillar denna hemsida får du gärna länka till oss från din hemsida!
Alla kartorna uppdateras automatiskt varje minut.

Väderlänkar

Hur åska uppkommer

Åska uppstår när det kommer elektroniska urladdningar från jordens atmosfär. Urladdningarna framkallar mycket hög värme under mindre än en sekund och det leder till att molekylerna i luften börjar röra på sig. Det är det som leder till det mullrande ljudet som de flesta av oss känner igen. Det vanligaste är att åska sker tillsammans med så kallade cumulonimbusmoln.

Varför det åskar

Att urladdningarna sker beror på att molnen laddas upp genom att dess olika delar möts. Molnets olika delar innehåller vad man kallar för kosmisk strålning och piezoelektricitet vilket skapar dessa elektroniska uppladdningar. Dessutom påverkas molnen av andra väderförhållanden och kraftiga vindar där varm och fuktig luft är en vanlig faktor. Dessutom kan iskristaller och underkylda vattendroppar bilda en instabil atmosfär för molnen. När det kalla och det varma möts överförs olika laddningar från de olika delarna, vilket ger spänningar. Luften i sin tur har en slags isolerande förmåga, vilket gör att spänningen som uppstår inte automatiskt kan jämna ut sig. Utan när spänningen blir för hög, blir sket utjämningen genom en urladdning: åska.

Åska kan ske dels mellan ett molns olika delar eller mellan två olika moln, men även mellan jorden och molnet. Det vanligaste är att blixtar går antingen i samma eller mellan olika molnen, och det är mera ovanligt att blixten faktiskt slår ner i marken. De olika förloppen som sker gör det så snabbt så att människoögat inte riktigt hänger med. En blixt hinner breda ut sig upp till en mil medan vi bara ser den i en hundradels sekund och det efterföljande mullret hör vi bara som ett dovt muller eftersom att vi inte nås av hela smällen samtidigt.

Olika typer av åska

Det finns två olika typer av åskväder. Den ena varianten förekommer i samma luftmassa och kallas luftmasseåskväder och den andra varianten sker på gränsen mellan två luftmassor och kallas frontåskväder. Båda varianterna skapar kraftiga uppåtvindar. I de båda finns det även underkylda vattendroppar vilka är ett krav för att blixtar ska kunna bildas. Det krävs att åskmolnen har både snöflingor och ofrysta vattendroppar för att kunna utlösa blixtar.

Luftmasseåskväder är vanligare under sommaren och uppstår vanligast efter hög lokal uppvärmning över land. Det är därför det ibland blir åska under sommareftermiddagarna då solen fått ligga på och värma upp landet hela dagen. När värmen stiger uppåt bildas en instabil luftmassa vilket kan leda till åskväder. Andra anledningar till luftmasseåskväder kan vara skogsbränder då det även då stiger mycket varm luft. Ibland kan åskväder även bildas av uppvärmda hav vilket är relativt vanligt kring medelhavet. Då sker åskan dock nästan alltid nattetid.

Frontåskväder uppstår oftast genom att vertikala vindar blåser vid frontpassagerna. Det gör att det är vanligast under kallfronter. Det sker genom att den kallare luften pressar upp en varmare massa och när molnen växer ihop så bildar de åskmoln. Det blir då intensiva men inte så långvariga åskväder eftersom fronten ofta rör sig ganska snabbt.

Åskmoln

Ett aktivt åskmoln har både fallvindar och uppvindar i sig. De bildar par med varandra och varje par brukar kallas för en cell. Ett moln består oftast av flera celler. När molnen dör bort så förvandlas cellerna till regn med fallvind. Dessa regndroppar har en elektrisk laddning och om man har en känslig radiomottagare så kan man höra dropparna som knäpper när det träffar antennen. Det är ett välkänt fenomen och det kallas för elektrostatiskt regn.

Blixten

Forskning visar även att blixtar generar flera typer av strålning. Det finns ljus-, radio-, röntgen-, UV-, och gammastrålning i blixtarna. Det värmer upp och joniserar blixtens kanal och gör så att strömmen ökar kraftigt under några mikrosekunder.

Blixtar som går mellan jorden och molnen letar efter urladdningar i höga föremål. De fylls då med positiva joner så det spelar inte så stor roll ifall den höga punkten har dålig ledningsförmåga eller inte. Det är därför många höga byggnader har så kallade åskledare, det är en slags skyddskon som attraherar blixtarna och leder bort dem från byggnaderna. Skyskrapor brukar ofta ha åskledare som är över 20 meter höga.

Åska i världen

Åskan är olika intensiv i olika delar av världen. Dessutom är det vanligare över landområden. Mest intensiv är åskan runt ekvatorn. Det gör att Afrikas inland ofta drabbas av kraftiga åskväder. Antalet åskväder har dock ökat över hela världen i takt med den globala uppvärmningen. Detta har lett till att blixt- och åskfrekvens blivit en måttfaktor för växthuseffekten.

Åskan är även olika vanlig och intensiv i olika delar av Sverige. Det är i Sverige vanligare med åska i inlandet. SMHI har gjort flera stora studier över åskvädren i Sverige och de visar även att platser med mycket jordbruksmark oftare har åska. Det vanligaste föremålet att träffas av blixten i Sverige är träd. Det är dock bara en tredjedel av alla jordens blixtar som når marken.

Man kan även följa åsknedslag via nätet, t.ex. här på www.åskradar.se eller andra åsksajter som finns länkade längre upp på sidan. Där kan man se var och hur ofta blixtar slagit ner, antingen under längre tid, eller just den dagen.

Risk för människan

Det finns en del risker och faror för oss människor när åskan går. Håller man sig i bilen eller hemma så är risken minimal att man själv träffas av blixten. Är man ute när åskan kommer så ska man hålla sig borta från öppna ytor eller höga poster. Man ska inte ta skydd under det högsta trädet i närheten. De största riskerna vid åska löper dock våra elektronikapparater hemma. Risken att apparater förstörs ökar varje år. När våra produkter har blivit mindre men samtidigt fått bättre prestanda så har deras känslighet ökat. Det är störst risk att man får sina apparater förstörda om man bor i ett hus på landsbygden och telefon- och elledningar inte är nedgrävda i marken. Är åskvädret då inom fem kilometer från huset så är risken för brand eller skada av elektronik stor. Det kan därför vara smart att dra ut kontakten till alla elektroniska apparater man har så fort det börjar åska. Det gäller även bredbandssladden. Har man ADSL-anslutning genom telefonledningen ligger bredbandet extra dåligt till. Alternativet till att dra ut alla sladdar är att ta dit en elektriker som installerar en åskledare.

Reselänkar